Välfärdsbrotten på bostadsmarknaden – när fel person får nycklarna
Emma Olsson
Publicerat den
Välfärden är en av grundpelarna i det svenska samhället. Systemen är byggda för att hjälpa människor när det behövs, vid sjukdom, arbetslöshet eller ekonomisk utsatthet. Men där det finns pengar finns tyvärr också individer som försöker utnyttja systemen.
Välfärdsbrott innebär att felaktiga eller medvetet oriktiga uppgifter används för att få tillgång till ersättningar, bidrag eller andra stödformer utan att det finns rätt till dem. Det kan handla om allt från felaktigt ekonomiskt bistånd till mer organiserade upplägg där flera personer och verksamheter samverkar, och problemet är stort. Regeringen uppskattar att omkring 15 till 20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen varje år. En del beror på misstag och oavsiktliga fel, men omkring hälften av de felaktiga utbetalningarna bedöms kunna vara bidragsbrott.¹
När välfärdsbrotten flyttar in
Bostaden är en central del av välfärdssystemet och samtidigt en attraktiv del av den svarta ekonomin. Välfärdsbrott inom bostadsmarknaden kan ta sig flera uttryck. Det kan handla om att uppgifter om boendesituationen inte stämmer överens med de faktiska förhållandena, exempelvis genom felaktig eller falsk folkbokföring och otillåtna andrahandsuthyrningar. Ett exempel är när en person som beviljats ekonomiskt bistånd för sina boendekostnader hyr ut sin bostad i andra hand till en summa som överstiger den faktiska boendekostnaden. Ett sådant upplägg kan, beroende på omständigheterna, utgöra bidragsbrott, otillåten andrahandsuthyrning och/eller folkbokföringsbrott. Samtidigt riskerar personer som har svårt att få ett eget förstahandskontrakt att utnyttjas genom att betala högre boendekostnader.
Något som numera kanske är allmänt känt, och som Boverket tidigare har konstaterat är att andrahandsmarknaden kan innebära kraftigt högre hyror än förstahandsmarknaden. För hyresrätter låg den genomsnittliga andrahandshyran i deras studie omkring 65 procent över förstahandshyran.²
Med detta i åtanke, och i kombination med rapporten om den ”svarta hyresmarknaden” som Rezidans och branschorganisationen Fastighetsägarna släppte 2024, visar statistiken att över 62 000 olovliga andrahandsuthyrningar genomfördes under 2024. Det innebär att betydande summor pengar omsätts på den svarta marknaden och bidrar till den illegala ekonomin.³ Det finns även mer avancerade upplägg. Personer kan exempelvis vara folkbokförda på adresser där de inte faktiskt bor, eller använda flera personer i samma hushåll för att påverka bedömningen av ekonomiskt bistånd eller andra ersättningar. I vissa fall kan även större lägenheter bli särskilt attraktiva eftersom fler personer kan skrivas på samma adress, eller att en person som får ekonomiskt stöd avsiktligt skriver sig på en större lägenhet i samma trappuppgång istället för sin egen lägenhet och genom det får mer i ekonomiskt bistånd.
Olovlig andrahandsuthyrning kan ofta kopplas samman med exempelvis felaktig folkbokföring, bidragsbrott och skenseparationer. I vissa fall används ett nytt bostadskontrakt för att skapa tillgång till bidrag, varefter bostaden hyrs ut olovligt till någon annan.
Vad betyder det för fastighetsägare och BRF:er?
För en hyresvärd eller bostadsrättsförening handlar detta om betydligt mer än att någon bryter mot ett hyresavtal eller föreningens stadgar. Felaktiga hyresförhållanden kan leda till trångboddhet, ökat slitage och en boendemiljö med minskad trygghet. De kan också bidra till en parallell bostadsmarknad där människor tjänar stora summor pengar på bostäder som egentligen är avsedda för någon annan.
Därför blir löpande kontroll allt viktigare
Att kontrollera uppgifterna när ett avtal tecknas räcker helt enkelt inte. Förhållanden förändras med tiden. En hyresgäst flyttar, en inneboende blir en andrahandshyresgäst, en adress börjar användas av personer som inte bor där eller att en lägenhet får plötsligt betydligt fler registrerade personer än vad som är rimligt.
För hyresvärdar och BRFer handlar det därför om att skapa en kontinuerlig verklighetsbild av det egna beståndet och att agera när något avviker. Både för sin egna hållbara fastighetsförvaltning, främja tryggheten i området, främja en funktionell bostadsmarknad och för att ta ett gemensamt ansvar att motverka välfärdsbrottsligheten.
